Något pucko har gått och tuttat på Borgå domkyrka. Synd på en kulturhistoriskt fin byggnad, men att kalla det för en fruktansvärd katastrof samtidgt som tusentals människor igen dött i en jordbävning i Indonesien är kanske litet magstarkt.
Litet roligare är däremot denna reklam. En i serien av lustiga dito från Ameriquest med devisen "don't judge too quickly". An någon anledning tilltalar denna mig mest. :) Flere finns på YouTube.
Har varit i Stockholm och firat en lång helg, så därför har bloggandet varit på hold i några dagar. Det var inget fint sommarväder precis, utan regn och rusk mest hela tiden. Men shoppa kan man fastän det regnar. Och äta på bra restauranger. Jag blev av Johan tipsad om Döden i grytan, men tyvärr fanns det inga bord lediga då jag skulle boka. Ett annat tips, av Bejcon, visade sig dock vara en fullträff, nämligen RestaurangenTM. Deras idé e fin men bra. Små rätter (som de facto inte är så väldigt små) som baserar sig på en viss smak, med passande vin i smakglasstorlek till. Mycket, mycket gott. Rekommenderas. En annan gammal och god restaurang som jag kan rekommendera är Rolfs kök.
Ett tag sedan jag skrivit om Basse. Nu har han postat en ny serie på pandapropaganda.com: Slemmiga Slim. Han deltog i en serietävling med den, men framgången var tyvärr inte lordilik denna gång. "Utan att låta som en grumpy old man kan jag konstatera att det lönat sig att vara kvinna, teckna slarvigt och självbiografiskt om nåt tonårstrauma om man velat nå prispallen." Hehe. :) Lustig som fan är även denna, om dock litet stilenligt konstig.
Det gick precis som jag anade. "Tre Kronor är överlägset bäst i världen" skriver Expressen. "Nu är vi historiska!" Suck. Man blir ju inte glad alltså. Visst tycker jag att det är fint att Sverige vann, och nog är dom ju jävligt bra, men samtidigt sitter den lilla djävulen vid mitt höga öra och viskar att det är för jävligt att Lejonen suger och Tre Kronor är suveräna.
Tjeckien spelade som ett gäng hösäckar igår och hade inte en chans mot Sverige, det var fan pinsamt. Skulle de ha spelat med samma vigör i lördags så kanske Finland skulle ha förlorat mot Sverige i final. Igen. Lika bra såhär, alltså.
Så hände då det osannolika. Finland vann schlagerfestivalen! Lordi gjorde det som få hade anat, kammade hem segern i överlägsen stil med nytt poängrekord, 292. Helt jävla sjukt. Landet som till igår hade öknamnet "zeråå påää" tog hem potten med monsterstil. Själv var jag på Tavastia på Don Johnson Big Bands keikka då det begav sig, och trots att keikkan var jävligt bra måste jag erkänna att det stör litet att jag inte fick bevittna det historiska ögonblicket (fastän Eurovisionen annars inte intresserar det minsta). [Bild Aftonbladet]
Litet plåster på såren efter den svidande hockeyförlusten. Fint var ju också det att Sverige inte ens var nära. Fast det får vi äta upp ikväll då Tre Kronor tar hem VM-guld samma år som de vunnit OS-guld. Det är väl bara att bita i det sura äpplet och kostatera att Sverige är jävligt bra på hockey.
Så var vi då här igen. Finland har blivit utspelat ur VM-finalen efter en tafatt match mot Tjeckien. Eller, nåja. Som vanligt höll ju Finland spelet mest hela tiden, men fick inte i pucken i mål. Jag kan inte fatta hur det kan vara så svårt för Finland att göra mål. Alla andra lag tycks ju klara av det. Det slapphänta och klåptäta spelet fortsatte även i semifinalen. Man kan inte ge sådana gratischanser åt motståndaren som Finland gett under hela turneringen. Vårdslöshet och slapphet har präglat spelet. Man blir bara trött.
Imorgon blir det bronsmatch. Jag tycker att det är helt onödigt att spela om brons i hockeysammanhang - eller vilken som helst lagsport för den delen.
Den här har spritt sig som en löpeld på nätet och i media. BBC News gjorde en fin tabbe, då de slängde in en arbetssökande från Kongo som expert i en direktsändning. Till en början hette det att han var en taxichaffis, men det visade sig senare att det var en från handelshögskolan utexaminerad kille som sökte jobb på IT-avdelningen på BBC. Kanske inte riktigt den arbetsintervju han tänk sig. Hans min e i varje fall guld värd då det går upp för honom vem intervjuaren tror att han är. Fantastiskt hur en man från gatan kan komma in i en nyhetssändning och "vara expert" utan att det blir helt fel. Hehe.
Jag får spel alltså. Jag har en sån därn iPod Shuffle, ni vet. Jag har iofs en vanlig stor 15 Gb iPod också - är det sjukt? Kanske litet. Nåja, men i alla fall. Min Skyffel har fungerat bra ända tills i vintras något tag, då den helt sonika slutade funka. Jag skulle synkronisera musik till den från iTunes, å den ba "error". Å ja ba "hlvt, prkl!"
Jag googlade litet på felmeddelandet som varje självrespekterande ingenjör gör (sic!), men hittade inge vettigt, så jag tänkte att den kanske blivit ledsen och gått sönder. Som tur var fanns det litet kvar på garantin. (Detta faktum var ju i sig litet otroligt- det händer ju alltså _aldrig_ att man har garanti kvar när saker och ting väljer att spontant disintegrera.) Jag tog min skyffel till närmsta auktoriserat snobbiga Applehak och sade att de vänligen skulle fixa den. Efter några dagar ringde telefon och andra ändan sade att dom ger mig en ny eftersom den gamla verkar vara trasig. Å va gla' jag blev. Tills jag kom hem, pluggade i fanskapet och fick stirra på samma felmeddelande. Ja ba "hlvt, prkl!"
Det kan omöjligtvis vara så att två exemplar är trasiga, tänkte jag, och googlade litet till. Och litet till, och ännu litet till. Det visade sig att det finns en hel del människor som haft exakt samma problem, men ingen tycks veta vad det beror på och hur man skall fixa det. Apple tiger som muren och vill inte ens bekräfta att ett problem existerar. Värsta kinasyndromet alltså.
Slutligen, ack slutligen, hittade jag en obskyr berättelse om hur någon gjort för att magiskt bli kvitt problemet.
Otroligt, men sant, fungerade detta. Ingen aning varför.
Skyffelns slogan ter sig mer beskrivande än Apple kanske tänkte sig.
Sorry nu Raipé, men jag är bara tvungen att posta ytterligare detta fina bevis från lördagens kalas. Mannen, du gör världsrekord i face twisting. Var drinken inte god, eller? För övrigt har Peppe förtjänstfullt beskrivit vad som begav sig och varför Jarvis var med.
Den här är ganska lustig (via Tapsa). En kille som är ut och åker F/A-18 får litet "kyyti". Det skulle vara fett coolt att pröva på det där alltså!
Igår hade vi en fantastiskt skön middag hos Herr Kommendant tillägnad eminenta långväga gäster från The Land of Hope and Glory, i form av Raipé. Mycket god traditionsenligt finländsk mat, Russky Standart Platinum Edition, trevliga och vackra människor (HK o M, Peppe, LFi, Y1 o T, Fire, Raipé, Pacman och L, moi o P) samt allmän trivsel och hålligång. Tack HK för ett fin-fint kalas och för att vi fick approach your facilities! Det blir alltid bra när Kommendanten ställer till med fest.
Om jag vore en skådis i vuxenunderhållningsfilmer skulle jag enligt The Porn Star Name Generator heta Stroker John. Oroväckande lik bild.
Jag trodde att det endast var fotbollsfans (utan att nu generalisera alltför mycket) som hade tendeser för huligansim. Den lettiska hockeypubliken motbevisade mig igår kväll. När det inte riktigt gick vägen började publiken kasta ut en massa mynt och annat skräp på planen, vilket gjorde att matchen fick avbrytas. Två gånger. Andra gången vädjade en lettisk spelare till publiken om att de skulle bete sig som folk (bild YLE). Suck.
En helt annan sak är att jag tycker att det är löjligt att man har hobbylag som Lettland, Italien etc. med i VM-turneringar. Klasskillnaden till de som verkligen är på världstoppen är så milsvid att matcherna oftast blir utklassningar i stil med gårdagens 11-0. Det är slöseri med både tid, pengar och resurser. Vem är intresserad av att titta på när Canada kör över Lettland med 11-0? Inte ens letterna, verkar det som.
Såsom många andra tycker jag att det är lustigt att kolla upp vad folk googlar på för att hitta min blogg. På senare tid tycks Sven-Ingvars varit en stor hit - folk har helt klart sommarkänslor när det googlas så mycket på "sommar och sol doft av kaprifol", "noter sommar och sol" osv. En annan intressant nyligen är "poäng random saker". Hmm, visst skriver jag om random saker, såsom också titeln på bloggen antyder, men vad har det med poäng att göra?
Update: Nu förstår jag. Mina inlägg saknar poäng. :)
Jag läste en tankeväckande artikel i Forum för Ekonomi och Teknik marsnummer om kompetens och svårigheten att kartlägga kompetens samt att få kunskap och kompetens att sprida sig i organisationen. Skribenten ifrågasätter kompetenskartläggningar som metod för att sprida kunskap i företag. "Nu kan man alltså ställa frågan om företagen, genom försök och misstag, börjar komma till insikten att istället för 'personal' börja se grupper av talangfulla, särpräglade och framförallt mänskliga (!) individer..." Då vårt företag, som är ett renodlat kunskapsföretag, växer kraftigt och ett av de stora hindren för tillväxt är att hitta lämpliga och kunniga personer, kan man inte annat än hålla med att "konkurrenskraften står och faller med förmågan att hitta och hålla kvar de exceptionella individerna som 'klarar vad som helst', kan omflyttas flexibelt och ser ut att trivas med det. Kompetensutvecklingen ser ut att övergå i talangjakt." Just precis så är det. Och exceptionella individer växer naturligtvis inte på träd.
Detta är sista inlägget om magasinen. Jag lovar. Men jag är bara tvungen att berätta att jag numera är TV-stjärna. Ugglekanalens nyheter var vid Magasinen på söndagen samtidgt som jag var där och fotograferade. Dom tyckte tydligen att jag översteg nyhetströskeln, och således figurerade your's truly i sjuans nyheter samma dag. Hehe.
Igår var det en fantastisk utomhusdag, +22 grader och inte många molntussar på himlen.
Det betydde en hel del uteaktiviteter, såsom glass (lakrits, nam) i Brunnsparken (med tillhörande hungriga änder som nästan hoppade upp i famnen på mig får att få några smulor från min strut), terrass på Carousel, besök på Borgbacken och det nya pariserhjulet Rinkeli samt slutligen middag på Mestaritalli (som tyvärr inte var i klass med resten av dagens njutningar). 
En fantastiskt skön dag! Samtidigt helt overklig för att vara i början av maj. Är detta måhända sommarens varmaste vecksolut? Vad säger grodmannen?
Så har då något ljushuvud gått och tuttat på magasinen i går kväll. De vill bevara magasinen, men bränner sedan upp den del som skulle sparas. Värsta domedagskänslan igår alltså. HeSa har fina bilder och videon på eländet. Vad rör sig i människors huvuden egentligen? Mycket kan det inte vara.
Jag har två ting på hjärtat idag. Bägge har sin rot i en IT-veckotidning. Och nu är det som sagt nördalert, så sluta gärna läsa här ifall det inte intresserar.
För det första. Jag blir så innerligt störd på de skribenter dessa IT-tidningar anlitar då de alltsom oftast inte har en aning om vad de skriver om eller i alla fall generaliserar så att allting bli fel. Nu skrevs det då att nya Windows Vista inte nu egentligen är så stor grej och bl.a. att en av ne nya egenskaperna är att ikonerna är vektorbaserade. Herregud! Det är ju för böveln hela användargränssnittet som är vektorbaserat. Och det har verkligen stora implikationer. Vem bryr sig om några ikoner. Det visar total brist på insikt när man skriver att Vista inte kommer att ha så stor betydelse. Det kommer totalt att förändra sättet på vilket man gör applikationer i Windowsvärlden.
För det andra. Det var faktiskt en lustighet i samma tidskrifts "humoravdelning". Nördhumor, men humor det oaktat. "Om kvinnan var en webbserver" hette stycket fritt översatt från finskan. Jag översätter också själva beskrivningarna. Nåjo, som ni vet (det vet ni väl?) har HTTP-protokollet (det som ser till att ni kan läsa min blogg t.ex.) en hel del statuskoder för att meddela om felsituationer. Om kvinnan var en webbserver skulle felkoderna betyda följande:
400 Bad Request = En fråga utan blombukett
401 Unauthorized = Gift/annars upptagen
402 Payment Required = Middag i kandelaberbelysning på dyr restaurang
412 Precondition Failed = Intimt umgänge utan skydd accepteras ej
413 Request Entity Too Large = Tja, vad tror ni?
500 Internal Server Error = Fel tid av månaden
503 Service Unavailable = Migrän
504 Gateway Timeout = Var det över redan?
Mycket lustigt.
Havet och vinden, och doft av kaprifol. Sjöng visst Sven-Ingvars (jag kan inte tro att jag just googlade det där) någon gång i tiden. Hur f-n vet jag det kan man ju fråga sig? Det kommer sig nämligen så att det blev något av en älskad/hatad signaturmelodi för festande då det begav sig under studietiden på en KTH-kryssning till Åland.
Nåja, hur som helst så verkar det bli sommar med en big bang nu. 21 grader på veckoslutet (inte helgen, Johnny, inte helgen...)! Anfäkta och anamma, det är ju fantastiskt. Terrasskeikka luktar det å det starkaste (uteservering för er i Sverige, ja och så är keikka = gig eller tur - finlanssvensk finlandism ;).
Hoppas bara ett detta inte betyder att vi använder upp all sommarkarma nu i början av maj med påföljd att det är svinkallt hela juni och halva augusti. Vadå pessimist? Jag?
Varför gör man alltid allting i sista minuten? Efter att halva natten ha suttit och producerat presentationsmaterial till ett seminarium imorgon, ställer jag mig igen denna fråga. Jag vill tolka det så att jag hela tiden har alldeles för mycket att göra, vilket innebär att jag inte fixar grejer innan det är ett absolut måste och en deadline hägrar i horisonten (serni, jag en så jätteviktig och upptagen). Jag inser dock att detta inte är hela sanningen. Är jag lat? Kan jag inte hantera min tid? Varje gång man sitter och svär med dylika ting intalar man sig själv att nästa gång, då skall jag minsann vara ute i tid. Well, detta har inte hänt (ok, visst har det kanske hänt ett fåtal gånger, men alltför sällan).
Jag har haft en oförlåtligt lång paus i bloggandet nu efter min semester. En massa grejer på jobbet osv har gjort att jag kommit av mig. Det är inte bra att tappa rytmen, så nu lovar jag att skärpa mig litet igen.
Wahlborg är avklarad i finfint vårväder och trots att det var litet mosigt på jobbet idag, så har man ju i alla fall inte varit med om kravallerna i helgen. Vad fan går det åt folk egentligen?
