Femkantsjazz
Vilken tur, eller hur, att man föddes till kultur. Igår kväll var moi, P, Y1 och T på The Five Corners Quintets keikka på April Jazz i Hagalund (jo jag vet, det _är_ i Esbo). Hörde dem för första gången på Pori Jazz ifjol och gillade skarpt. Jag måste nog säga att killarna är fruktansvärt skickliga musiker! En mycket bra keikka (=spelning, sv.övers.) var det!
En sak som stör mig är jazzkoftornas (eller är det kanske wannabe-koftorna som gör det?) konstanta apploderande. Jazzlåtar går ju till stor del ut på att de enskilda artisterna kör hisnande solon, ofta i tur och ordning. Och trots att de är väldigt skickliga, så tycker jag att det bara stör njutningen när det skall klappas i labbarna efter varje gång. Visst, om någon gör spektakulärt väl ifrån sig är de värda applåder, men låt folk njuta av musiken istället för höge farao.
1 kommentar:
"Jazzlåtar går ju till stor del ut på att de enskilda artisterna kör hisnande solon"
Som bäst är jazz sex med publiken men i praktiken alltför ofta turvis masturbation inom orkestern...
Skicka en kommentar