Nüvi

Senaste nytt från Prylnisses spalt. Jag vill ha en Garmin Nüvi 360. Värsta feta portabla GPS-navigatorn. Oumbärlig, naturligtvis. Inte så att man skulle tappa bort sig här i Stan, men nog skulle den ju vara fin. Stor som en packe spelkort och inbyggd bluetooth har den också så den kan fungera som hands free i bilen (om jag dock tvekar litet på denna funktion innan jag sett/hört den).

Nu är det ju naturligtvis så, som det ofta är med dylika ting, att jag föröker intala mig själv att jag naturligtvis behöver en sådan nästa vecka då vi skall åka till norditalien, köra hyrbil och så. Annars kan man ju tappa bort sig. Samma sak var det med Sonys PSP jag köpte i höstas. Behövde den absolut. Man kan ju titta på film på flyget och allt. Surfa på nätet och så. Rooight. Den har legat och samlat damm i skåpet ganska länge nu. Inte lär jag mig någonsin. Nejdå.

Vituperate

Lingvistikkurs, del två. Jag hittade ett så lustigt ord via llaurén att jag måste dela med mig. Ordet är "vituperate". Jo, du läste rätt. Undrar om det heter vituperera på svenska? :) Det är så beskrivande. To criticize in a harsh and abusive manner. Det får mig att tänka på finskans f-word, nämligen v***u. Det måste ju finnas ett släktskap här. Helt klart.

Rhubard wipped porrage

Nej, det är inte ett tyrckfel. Så fin efterrätt serverades faktiskt i våran sunkiga lunchrestaurang idag. Förutom att maten är svindyr och dålig så kan de ej heller stava. Man får en himla massa konstiga associationer av "rhubard wipped porrage". Hehe.

Litha

Så har man då överlevt ytterligade en midsommar, eller Litha, som den också kallas. Tack Kim för ett fantastiskt roligt Crazy-Ass Litha Party! Efter denna högtid kan man alltid, om vädret varit nådigt, beskåda lokala rednecks, dvs folk som är knallröda i fejan. Fan, inte använder man ju solfaktorer heller.

Boston by day

Igår var det dags för en ledig dag efter en tung konferensvecka. Vädret bjöd på sitt bästa i Boston och det var nästan litet för hett med +32 grader i skuggan. Vinden vid flodstranden fläktade en aning, men bäst svalka fick man ändå i de luftkoditionerade affärerna och shoppingcentren. :)

På kvällen besökte vi Uni Sashimi Bar där jag åt så god mat att jag inte minns när jag skulle ha ätit så gott senast. Unis koncept är att bjuda på små sashimirätter och därvid liknande smårätter gjorda med stort kunnande och finess. Ken Oringer heter mannen som står bakom disken i det pyttelilla köket och trollar fram sådana delikatesser att man blir helt knäsvag. Jag åt följande (de hade nog finare namn, men jag minns dem inte längre):

• Kobe Teriyaki
• Cripsy Maine Lobster
• Scallop
• Blue Marlin
• Spicy Yellowfin Tuna
• Eel with foie gras

Rekommenderas mycket, mycket starkt, trots att det litet tär på plånboken. Men vilken riktigt god restaurangupplevelse gör inte det (tolka mig inte fel, det finns dyr mat som är skit).

TechEd, Dag 3-5

Jag hade planerat att skriva en post per dag från TechEd, men pga det digra programet och de långa dagarna blev det bara inte av. Jag sammanfattar härmed de extrakurrikulära aktiviteterna i denna post eftersom jag vet att det ändå är det ni är intresserade av. Vill ni veta mer om sessionerna under dag 3 till 5, eller TabletPC, kan ni ju alltid fråga. :)

På kvällen dag 3 var det dags för middag på Morton's Steakhouse med Beat, Don Smith, Jason Hogg från MS, och Tim från BT. Diskussionerna kring middagsbordet då man dinerar med några av de smartare killarna på planeten är väldigt, väldigt intressanta. Det är både givande och hälsosamt att jag bli outsmarted med hästlängder av killar som dessa. Jävligt lustiga killar och ännu lustigare blev det på puben efter middagen.

Kvällsprogramet dag 4 var det traditionella Attendee Partyt som denna gång gick av stapeln på Fenway Park. För er såsom jag inte är väldigt insatta i baseball, är Fenway Park hemarena för Boston Red Socks. Oooh. Jag vet. Not impressed. Men lokala invånarna var helt i extas av att få vandra nere på spelplan. "I have lived in Boston all my life and NEVER been down here." Ett bänd vid namn Train hade dom också skaffat dit. Never heard, men dom var väl helt hyfsade. Som ett generiskt amerikanskt rockband kan vara. Man fick också pröva på batting cages och pitching, av vilken det finns bevis här intill. Låt mig säga att den gamla spjutkastararmen kanske inte var beredd på att slänga iväg en baseball i 65 mph.

Fredagskvällen var vi igen ute med Don, Beat, Shy (nej, han var inte blyg) et al. Bl.a. beökte vi Cambridge och lyssnade på livemusik farmförd av vad som verkade vara ett gäng fysikprofessorer.

Summa summarum var TechEd 2006 litet olyckligt placerad med tanke på releasetidtabellen för Office 2007 och Windows Vista, men innehöll ändå en hel del intressant. Det mest givande var att se bredden på Office 2007 och hela collaboration-biten (samarbete låter töntigt) samt hur Microsofts BI-story äntligen börjar ta form.

TechEd, Dag 2

Första egentliga konferensdagen. De presentationer jag lyssnat på har varit allt från tråkiga till helt ok, men inget riktigt revolutionerande.

Den första var en Strategic Briefing med temat "Experience Breakthtrough with Microsoft Dynamics". En översikt över nya grejer i Dynamics-världen. En del av demona visade sig vara powerpoint-demon, fastän det var svårt att märka det eftersom de verkligen hade jobbat med att lägga in slides med expanderade listboxar etc. Fusk.

Under dagen blev det en del andra presentationer, bl.a. om kommande Windows Workflow och ASP.NET, kommande generationer av Business Process Management produkter (som i verkligheten handlade mest om BizTalk 2006 R2).

Expot öppnade vid lunch och såsom alltid på slika nördkonferenser var det en enorm rusning in på utställningsområdet för att få tag på all fin SWAG (för er icke-nördar: Stuff We Always Get. Prylar och gizmoz utställare delar ut för att locka folk till sina stånd) som utställarna hade. Det visade sig dock, efter en snabb scanning av området, att årets swagutbud var magert.

På kvällen var det expo-reception, dvs mat (wraps, korv, pasta etc.) och drycker (öl, vin) på expo-området.

TechEd, Dag 1

Första dagen på TechEd består alltid av sk. preconfs, dvs heldagssessioner som behandlar ett visst område. I år var utbudet inte så imponerande, men jag deltog i en session som hette Microsoft Business Intelligence Solutions: Enabling Smarter Decision-Making in Your Organization.

Presentatörerna Stacia Misner och Scott Reagin var från Hitachi Consulting, inte från Microsoft, vilket jag tyckte var litet dumt, fastän dom verkade hyfsat kunniga. Det var egentligen inga nya grejer som behandlades, utan presentationen gick ut på att gå igenom alla de olika BI-verktyg Microsoft har, såsom Reporting Services, Integration Services, Analysys Services i SQL Server och Business Scorecard Manager. Det som var litet nytt för mig personligen och som jag fann ganska intressant var SQL Server Integration Services och hur mycket kraftfullare den är än DTS i SQL Server 2000. Det finns säkert många vettiga scenarion vi kan använda IS till på jobbet.

Efter preconfen var det ännu en keynote-session på kvällen. Att ha keynoten på söndag kväll var ett nytt koncept, tidigare har den alltid varit förstan egentliga konferensdagens morgon. Inget fel på det egentligen, förutom att man var ganska mosig efter att ha suttit på preconf från 10-18. Keynoten var inte alls lika sexig som föregående års keynotes, mycket beroende på att det inte finns så väldigt mycket nya saker just nu. Vista och Office 2007 som varit de nya coola grejerna tidigare är nu 5 före release. Det som var litet lustigt var att dom shippat hit "Chloe" från TV-serien 24 och hon mellanspeakade bl.a. om hur ledsen hon är för att hon skapat vansinnesföreställiningar om hur lätt det är att svarva ihop applikationer som kan kombinera satellitbilder med infrarödskanning och köra allting på en smartphonegizmo. Hon tog upp tre frivilliga från publiken och bad om förlåtelse och slutade med en group hug.

Bussresan tillbaka hotellet tog 45 minuter istället för 20 minuter pga att Arvid Alzheimer som körde tydligen glömde vart han skulle åka. Det orsakar litet spänningar i pannbenet efter att man suttit på konferens i tolv timmar.

Vettigt?

Efter en regning dag i Boston, som gjorde att vi mitt på ljusa eftermiddagen satte oss i en pub och tittade på VM-matchen i fotboll mellan Elfenbenskusten och Argentina, har jag inte så mycket att komma med.

Det som jag dock vill säga är att gå för allt i världen till One Seat EU och skriv på adressen för att fösöka få slut på vansinnet med att flytta Europaparlementet fram och tillbaka från en stad till en annan bara för att fransmännen skall få tillfredsställda egon. Det är för jävla bedrövligt att det är en sak man måste börja samla in adresser för. 526892 underskrifter i.o.m. att jag gjorde det.

Islandur safarir

Dag tre. Efter litet morgontröghet pga dinnererandet igår kväll, kom vi iväg med vår lilla, fina, vita Yaris vid 10-snåret. Vi hade tänkt åka till Geysir, där det finns en stor geysir som aktiveras till turisternas stora förtjusning, men det visade sig vara litet för långt borta för vår tidtabell.

Vi åkte alltså söderut, mot Reykjanes. På vägen stannade vi vid gränsen mellan Europa och Nordamerika. Den europeiska och den nordamerikanska tektoniska plattan avlägsnar sig där från varandra med en hastighet på 2 cm per år.

Efter att ha haft ena foten i Europa och andra i Amirika, tog vi Yarisen på en liten tripp längs med en liten stenig stig ned mot havsstranden. Detta gick helt bra ända tills den steniga stigen övergick i lavasandstrand och Yarisen sjönk in och stannade där. Inte bra. Chaufför moi målade redan upp penibla förklaringsfaser för farbror Herz, men lyckligtvis hittade vi några brädstumpar som vi grävde in i sanden under däcken och fick således backat ett par meter i taget tills vi igen var på det torra.

Sedan kom vi till Gunnuhver där det fanns några geysirs i naturlig tillvaro, dvs de sprutar ick på turistens begäran. Ej heller idag. Ruttna ägg, bubblande lera och ånga bjöds det dock på. Trevligare än vad min beskrivning kanske låter påskina.

Nästa stop var Blue Lagoon. Dit åkte vi längs en så usel ler/sand/lavastensväg som jag aldrig sett maken till. Den fanns på kartan utmärkt som en helt normal väg mellan Reykjanes och Grindavik. Not so. Yarisen fick ännu mera stryk och vi undrade faktiskt om vi kommer att få den fram i ett stycke. Det gick ändå bra och framme vid lagunen fick vi se ett himmelsblått vatten (som lär få sin färg av kisel och alger) som var runt 40 grader varmt. Fantastiskt skönt var det att bada där. Turistvarning hade utgetts på förhand, men vi lyckades tajma så att det var lugt och pensionärsfritt. Ända tills vi just var på väg då det dök upp busslaster av dem.

Sen var det flygfältur som kallade och en Icelandair flight till Boston, med sunkig service.

Nature calls

Andra dagen på Island. Wow! Naturen här är helt fantastisk. Vi hyrde idag en bil och åkte iväg för att avnjuta den isländska naturen. Det är en helt fantastisk syn som möter en när man åker ut "på landet". Mycket annorlunda än vad jag väntat mig. En massa gröna färger, vissa så starka att de ser helt overkliga ut. Överlag också mycket vegetetaion i form av gräs, mossa och buskar, men inte så många träd. Island borde ha hetat Grönland och tvärtom.

Vi var till Deildartunguhver och kollade på heta källor. 97-gradigt vatten som sprutar upp rakt ur marken. Hraunfossar och Barnafoss där vatten forsar ut genom lavalager i form av vattenfall och vulkanen Grabrok som haft eruption för ca 3000 år sedan. De smala vägarna bjuder på spektakulära syner som tär hårt på chaufförens koncentrationsförmåga.

Jag har också gjort en språklig observation. Genom att generalisera en del och sätta "ur" i slutet på svenska ord kan man i många fall få farm isländska ord - eller åtminstone ord som låter som isländska.

Dagen avslutades med en mycket god middag på Humarhúsið tillsammans med Beatsch och Allo från Microsoft. Hummersoppa som förrätt och isländsk hummer tillagad på två sätt som huvudrätt. Fantastiskt gott!

Imorgon blir det geysir, heta källor och flyg vidare till Boston.

Fettur.

Valfläsk

Efter att ha landat på Island (jo, i vanliga fall när man landar med flygplan i städer så säger de i vilken stad man landat, men på Keflavik hälsar de en välkommen till Island) och åkt buss till downtown med några stop overs ("bus pig to Hotell Klöpp") så infinner vi oss på den pittoreska lokala restaurangen Þrir Frakkar (efter att en stund ha skrattat åt de tre frackarna blir man varse om att frakk faktiskt är fransos på islenska. duh...).

Då står man inför ett svårt val (sic!). Å ena sidan har man sin etik. Å andra sidan möjligheten att äta val. Det bli alltså ett svårt val, varav vi slutligen gör vårt val. Och det är val. Alltså val-sashimi som förrätt och stekt valbiff som huvudrätt. Fantastiskt gott trots den etiska armbrytning som föregick beställningsproceduren. Ett bra val! Stark köprekommendation.

TechEd

Jag är idag på väg till Microsoft TechEd 2006 i Boston, MA. Det betyder antagligen litet paus i bloggandet, men jag skall försöka skriva om alla coola grejer jag ser på TechEd.

På vägen blir det en 2-dagars stopover i Reykjavik, which is nice. Jag har aldrig varit på Island så det ser jag fram emot!

Zebrafish

Hot tips! En av mina kolleger på jobbet spelar i ett coolt band som heter Zebrafish. Funkig och jäkligt bra musik utlovas. Nu har ZF just gett ut en ny EP, som man också kan lyssna på. Stark köprekommendation!

Parkour

Alltid nu och då uppstår det helt nya sportgrenar, som utmanar gamla tankesätt och bara är jäkligt coola. Parkour har förvisso funnits ett bra tag, men har inte synts i allmänheten så väldigt mycket. Ifjol var det visst, som Pantteri började med en reklamkampanj de kallade Panthour - liiku kuin Pantteri och i något skede under fjolåret började också Nelonen ha parkourande människor i sina reklampauser. Enligt de vetande skall vem som helst i princip kunna syssla med Parkour, men när man tittar på de ryska killarna nedan, får man nog litet prestationsångest. Fan va coolt!

Söndagskväll

Titta så fin stack jag har. Jag vann alltså fredagens pokerspel. Med finess. Eller var det tur? Vi spelade först Texas Hold'em, men det var inte förrän vi bytte till traditionell poker som mitt flyt började.

Igår kväll satt jag och slötittade på World Poker Tour Bad Boys of Poker och kom genast ner på jorden igen. Killarna har hyfsat cool pokerfeja.

En annan intressant iakttagelse jag gjort under veckoslutet är att tennis är en väldigt hypnotisk sport att titta på. Jag har suttit och stirrat på Roland Garros en hel del, fastän jag egentligen inte är så intresserad av tennis. Både damernas och herrarnas 3. och 4. omgångens matcher - där det inte ens är så mycket på spel. Konstigt. Kanske jag mentalt förbereder mig för fotbolls-VM.

Ja e en liten tulipan...

TGIF

Puuh, fredag igen. Skönt. Ikväll blir det poker, pizza och öl med karana. Prepare to loose your money, suckers.

Jävla daattåå

Morr. DVD-stationen på min laptop har sagt upp sig. Fan också. Just när jag skulle installera Windows Vista Beta 2. Hardware device not found. Vaddå not found? Den är ju precis där, instucken i sidan på maskinen. Nå, inte fan ringer man ju till någon eländig support (i synnerhet inte när garantin gått ut), utan tar snällt skruvmejsel i hand och dissekerar fanskapet. Många skruvar ut, många skruvar in, och inte blev det något bättre. Vill ha Vista. Nu går jag hem.