Att resa i ottan är inte alltid så himla trevligt, i synnerhet om man måste åka med fakirflyget till Arlanda 6.30 på morgonen. Ganska vackert var det dock på Arlanda i morse. Sedan kommer man hem på kvällen, sent om sider, hoppar i taxin helt dödstrött och vill bara hem och krypa i säng. Då slår han till. Den babblande taxichauffören. Varför råkar man alltid ut för dem då man bara vill vara i fred, sitta och stirra ut i tomheten, och bara komma hem så fort som möjligt? Naturligtvis är det trevligt med sociala och pratsamma människor i vanliga fall, men när man är i det stadium jag var ikväll, vill man bara inte sitta och kallprata om vädret, Formel 1, busstrejken etc.
1 kommentar:
Jo allting e ju relativt, förstås. Jag minns en episod från i höstas i Los Angeles, då taxin hade 20 tarror med kreditkort på fönstret, men när jag försökte betala med kort började han förklara något om att systemet funkar med radiovågor och att det nu inte gick eftersom vi var i radioskugga mellan alla skyskrapor. Rooight.
Skicka en kommentar